Fukttransport, torkning och andningsförmåga i sporttyg

Fukttransport, snabbtorkning och andningsförmåga beskriver olika sidor av ett tygs funktion. Ett material kan leda bort vätska bra utan att torka särskilt fort, och luft som passerar genom en mesh är något annat än vattenånga som tar sig genom ett tyglager. Utgå från den egenskap som plagget behöver och behandla inte de tre orden som ett samlat kvalitetsbetyg.

Beskriv aktivitet, klimat, passform och vad som bärs över eller under plagget redan i första samtalet om tyg, så kan Voyager Sportswear gå igenom alternativen utifrån det. Ska produkten ha ett påstående med siffror eller uppfylla en detaljhandelskedjas testprotokoll behöver vi veta det innan tyget väljs.

Vilken fråga besvarar testet?

AATCC TM195 mäter hur ett tyg hanterar flytande fukt. ISO 11092 gäller värmemotstånd och vattenångmotstånd under definierade stationära förhållanden och fastställer ingen allmän specifikation för bärarens komfort. Det finns andra metoder för torkning och luftgenomsläpplighet, så fråga laboratoriet vilken som passar det påstående ni tänker göra.

Resultat från olika metoder eller testförhållanden går inte alltid att jämföra direkt. Ett testresultat för tyget säger inte heller hur varje spelare upplever plagget under en match, eftersom passform, övriga kläder, väder och aktivitet också påverkar komforten.

Se längre än till fibernamnet

Garnets uppbyggnad, tygets struktur, ytvikt och efterbehandling kan påverka hur tyget hanterar fukt. En fiber som tar upp lite vatten behöver inte vara bra på att leda bort fukt, och ytvikten räcker inte för att avgöra hur snabbt tyget torkar. En efterbehandling kan ändra funktionen, och hur länge effekten håller beror på kemin och hur den har applicerats.

Fråga om underlaget gäller tyget i leveranstillstånd, tvättat tyg eller det färdiga plagget. Ska egenskapen finnas kvar efter tvätt och skötsel behöver ni komma överens om en lämplig utvärdering efter tvätt, eftersom det första resultatet inte gäller för all framtid.

Läs underlaget i sitt sammanhang

En användbar rapport anger vilket material eller vilken produkt som testats, metod och version, laboratorium, datum, provets tillstånd, resultat och enheter. Om ett godkännandekriterium gäller ska även det noteras. Fråga hur det testade provet förhåller sig till den planerade beställningen och om ändrad färg, efterbehandling, konstruktion eller tygleverantör påverkar hur relevant resultatet är.

Ett datablad från tygleverantören kan vara en utgångspunkt om det framgår vilken metod som ligger bakom och vad den gäller. Databladet ska inte godtas okritiskt, men ett äldre representativt test eller en intern metod kan ändå ha ett värde. Vilket underlag som krävs beror på påståendet, kundens krav och hur jämn produkten är mellan leveranserna. Reda ut luckorna innan ni förlitar er på resultatet.

Använd bärtester i produktutvecklingen

Ett bärtest hjälper er att jämföra komfort, hur plagget klibbar, var det blir blött och hur det följer rörelserna i den avsedda aktiviteten. Använd lämpliga plaggstorlekar, samma frågor till alla och dokumenterade förhållanden. Jämför gärna med ett referensplagg och upprepa testet efter relevant tvätt och skötsel.

Iakttagelserna kompletterar laboratorieunderlaget, men de blir inte ett standardiserat testresultat bara för att de har skrivits ner. Låt varje offentligt påstående motsvara det som underlaget stödjer. Ett påstående som ”torkar dubbelt så snabbt” kräver en definierad jämförelse och hållbara data, och ett resultat för tygets fukttransport räcker inte för att lova att plagget förhindrar överhettning.

Gör beslutet till ett krav i beställningen

Dokumentera valt tyg, efterfrågad egenskap, utvärderingsförhållanden och vid behov godkännandekriterier. Kom överens om vem som tar fram befintligt underlag eller beställer kompletterande tester, vad det kostar och tar i tid och om resultatet måste finnas före godkännandet.

Kravspecifikationen för funktionstyg hjälper er att beskriva produkten, och guiden om tvätt och hållbarhet kopplar funktionen till skötseln. För uppgifter om återvunnet innehåll gäller den separata guiden om certifieringsunderlag: fukttester bevisar inte var materialet kommer ifrån.

Frågor och svar

Vilket test mäter fukttransport (wicking) i tyg till sportkläder?

AATCC TM195 mäter hur ett tyg hanterar vätska, det vill säga hur vätska rör sig och fördelas genom eller längs ett textilmaterial. Torkhastighet, luftgenomsläpplighet och vattenångmotstånd kräver var sin metod, och resultat från olika metoder eller förhållanden går inte alltid att jämföra direkt. Fråga laboratoriet vilken metod som passar det avsedda påståendet, och kontrollera om resultatet beskriver tyget i levererat skick, ett tvättat tyg eller det färdiga plagget.

Hur testas andningsförmågan i tyg till sportkläder?

Ett test av andningsförmåga ska ange vilken egenskap som mäts: luftgenomsläpplighet, det vill säga luftflöde genom ett material vid en tryckskillnad, eller vattenångmotstånd eller vattenångtransmission, det vill säga hur vattenånga passerar genom ett material eller en materialkombination. ISO 11092 behandlar värme- och vattenångmotstånd under definierade stationära förhållanden och fastställer ingen allmän specifikation för bärarens komfort. En användbar rapport anger metod och version, provets skick, resultat och enheter.

Vilket underlag krävs för att kalla sportkläder snabbtorkande?

Ett påstående om att sportkläder är snabbtorkande kräver ett torktest som anger förhållandena för vätning och omgivning, utfört på ett prov vars koppling till den föreslagna ordern är tydlig. Ytvikten räcker inte för att avgöra hur snabbt ett tyg torkar, och ett påstående som ”torkar dubbelt så snabbt” kräver en definierad jämförelse och data som håller. Notera material, metod och version, laboratorium, datum, provets skick, resultat och enheter, och kom överens om resultatet ska finnas före godkännandet.