På den här sidan
Här slår ni upp termer som dyker upp i en offert, ett tech pack eller vid granskningen av ett provplagg: vad termen betyder, vad den påverkar och vad ni bör stämma av inför er order. Ordlistan täcker material, konstruktion, tryck och brodyr, utveckling, kvalitet och inköp.
Samma term kan betyda olika saker hos olika företag och i olika länder. Definitionerna hjälper er att reda ut vilken produkt eller vilket ansvar ni och leverantören menar. Är underlaget ofullständigt kan Voyager Sportswear hjälpa till att utveckla det.
Alfabetiskt register
- Allover-tryck (AOP)
- Andningsförmåga
- Applikation
- AQL (acceptabel kvalitetsnivå)
- Baklängesplanering
- Brodyr
- Certifieringens omfattning
- CMT (cut, make, trim)
- Designstopp
- Dragsko (dragsnöre)
- DTF-tryck
- Efterbeställning
- Elastan
- Felklassificering
- Fiberinnehållsmärkning
- Flatlocksöm
- Fleece
- French terry
- Fukttransport (wicking)
- Full package
- Fyrvägsstretch
- Färgmatchning
- Färgprov (lab dip)
- Färgställning (färgvariant)
- Färgäkthet
- Förproduktionsprov (PP-prov)
- Förstärkningssöm (bartack)
- Gradering
- Greige (obehandlad råvara)
- Grenhöjd
- Grund för styckpris
- Hängetikett
- Incoterms
- Infattning (kantband)
- Innerbenslängd
- Insatt ärm
- Interlock
- Kalandrering
- Kantad söm
- Kapacitet
- Kartongpackning
- Kedjestickning (warp knit)
- Kil
- Kontroll under produktionen
- Kroppsmått
- Krympning
- Kvalitetskontroll
- Landed cost (total kostnad levererat)
- Ledtid (lead time)
- Leveransprov
- Limmad söm
- Linning (midjeband)
- Läggplan (marker)
- Materiallista (BOM)
- Mellanlägg och strykfiber
- Mesh
- Minsta orderkvantitet (MOQ)
- Modellnummer
- Mottagningsdatum
- Måttolerans
- Mönster
- Nackband
- Nopprighet (pilling)
- ODM
- OEM
- Offertens omfattning
- Offertförfrågan (RFQ)
- Originalfil (artwork)
- Overlocksöm
- Packlista
- Pantone-referens
- Passformsblock (fit block)
- Passformsmodell
- Passformsprov
- Piké
- Placeringstryck
- Plaggmått
- Plastpåse
- Polyamid (nylon)
- Polyester
- Private label
- Produktionstid
- Prototyp
- Provgodkännande
- Provtid
- Raglanärm
- Revideringsrunda
- Rulle-till-rulle-sublimering (tryck på metervara)
- Rymd (ease)
- Screentryck
- Single jersey
- SKU (artikelnummer)
- Skötseletikett
- Skötselråd
- Slutkontroll
- Snabbtorkande
- Specifikationsblad (spec sheet)
- Spinnfärgat garn
- Sponsorfält
- Spårbarhetskedja (chain of custody)
- Stickat tyg (trikå)
- Storleksbåge
- Storleksfördelning
- Storlekssats
- Storlekstabell
- Streckkod (EAN)
- Stretch och återgång
- Sublimering
- Sublimering på tillskurna tygdelar
- Säljprov
- Sömlös stickning
- Sömsmån
- Tech pack
- Testrapport
- Tillbehör (trims)
- Tillskärning och sömnad (cut-and-sew)
- Tolerans
- Transfertryck (heat transfer)
- Tredjepartsinspektion
- Tryckprov (strike-off)
- Tryckt nacketikett
- Tröjnummer
- Tvättest
- Tygets grepp (hand)
- Täcksöm (coverstitch)
- Underleverantörer
- Ursprungsmärkning
- Utfall och säkerhetsmarginal
- UV-skyddspåstående
- Vektorgrafik
- Värmepressning
- Vävd etikett
- Vävt tyg
- White label
- Ytvikt (g/m²)
- Återvunnen polyester
Begrepp som ofta blandas ihop
| Begrepp | Vad som skiljer dem åt |
|---|---|
| Kroppsmått och plaggmått | Bäraren respektive plagget. Jämför motsvarande mått och räkna med rymden. |
| Färgprov (lab dip) och tryckprov (strike-off) | Ett färgningsförsök respektive ett tryckförsök. Stäm av material och vad godkännandet omfattar. |
| Storlekssats och storleksbåge | Provplagg i utvalda storlekar respektive ett storleksspann eller en fördelning av antalet per storlek. Ange antalen uttryckligen. |
| Private label och OEM | Vems varumärke plagget bär respektive vem som står för design och produktionsunderlag. En order kan vara båda. |
| Sublimering på tillskurna tygdelar och tryck på metervara | De tillskurna tygdelarna får placerade motiv före sömnad. Vid tryck på metervara trycks tyget innan det skärs till. |
| Ledtid och mottagningsdatum | En tidsrymd mellan överenskomna milstolpar respektive den dag varorna måste vara framme. |
| Tolerans och rymd | Tillåten avvikelse från en specifikation respektive förhållandet mellan plaggmått och kroppsmått. |
| Certifiering och belägg för prestanda | Belägg för ett certifieringspåstående räcker inte som bevis för tygets fysiska egenskaper. |
Material
Polyester
En syntetfiber som är vanlig i sportkläder och som används vid vanlig sublimering. Av polyester görs vitt skilda tyger, från öppen mesh till släta stretchiga trikåer, så fibernamnet säger inget säkert om komfort eller torkning. Stäm av sammansättning, struktur och efterbehandling, och kontrollera att tyget fungerar med det tryck eller den brodyr ni har tänkt er.
Polyamid (nylon)
En grupp syntetfibrer som i dagligt tal kallas nylon och som används i både vävda och stickade sportkläder. Känsla och egenskaper beror på garn, struktur och efterbehandling. Jämför det föreslagna tyget när det gäller rörelse, täckning och skötsel. Utgå inte från att sublimering som fungerar på polyester också fungerar här, utan stäm av en metod för färgning, tryck eller brodyr som passar polyamid.
Elastan
En elastisk fiber som också kallas spandex. LYCRA är ett varumärke och inte det generiska namnet. Elastan bidrar till stretch och återgång, men andelen i procent säger inte hur det färdiga tyget beter sig. För tights bör ni kontrollera töjning och återgång i båda riktningarna och bedöma det färdiga plagget efter den skötsel som gäller för det.
Ytvikt (g/m²)
Tygets vikt i gram per kvadratmeter, ofta förkortad GSM och ibland kallad tygvikt. Med ytvikten kan man identifiera och jämföra tyger, men tjocklek, täckning och slitstyrka beror på mer än vikten. Stäm av den valda tygreferensen och den överenskomna toleransen för vikten, och se hur plagget ser ut i den färg och passform det ska ha.
Single jersey
En enkel trikåbindning där rätsidan och avigsidan ser olika ut, vanlig i t-shirts och matchtröjor. Tygets fall och benägenhet att rulla sig i kanterna påverkar både hanteringen och utseendet, och single jersey är inte nödvändigtvis det lättaste tyget. Stäm av ytvikt, formstabilitet efter tvätt och täckning, och om tyget passar designen.
Interlock
En dubbel trikåbindning där båda sidorna ser likadana ut, ofta vald för den släta ytan och den fylliga känslan. Stretch, ytvikt och täckning beror på garn och stickning, så interlock är inte självklart bättre än single jersey. Kontrollera den föreslagna tygbiten och plagget mot den passform och tryckeffekt ni behöver.
Piké
Beteckning på en tygstruktur med mönstrad yta. Stickad piké är känd från pikétröjor, men det finns också vävd piké. Strukturen kan ändra greppet och påverkar hur fina detaljer i ett motiv återges. Ange stickad eller vävd när skillnaden påverkar plagget, och stäm av den faktiska konstruktionen, ytvikten och ett provplagg med tryck eller brodyr.
Mesh
Stickat eller vävt tyg med öppen struktur. Öppningarna kan släppa igenom luft men påverkar också täckningen, risken för trådutdrag och hur tryckta detaljer blir. Används mesh i sidopartierna på en matchtröja bör ni stämma av hålmönster, stretch och färgen mot övriga tygdelar, och kontrollera att partiet täcker tillräckligt när plagget bärs.
Kedjestickning (warp knit)
Trikå där garnen matas huvudsakligen i tygets längdriktning, till exempel tricot och raschel. Det finns allt från öppen mesh till tätare tyger, med varierande stabilitet och stretch. Stäm av den faktiska konstruktionen och prova att tyget ger den rörelse och täckning plagget behöver.
French terry
Stickat tyg med öglor på avigsidan och en förhållandevis slät rätsida. French terry används till plagg som bärs i lager, till exempel sweatshirts, och värmen och fylligheten beror på sammansättning, struktur och ytvikt. Stäm av hur öglesidan är behandlad och kontrollera greppet, måttförändringen och utseendet efter den skötsel ni kommit överens om.
Fleece
I kläder avses ett tyg med ruggad eller luggad yta, ofta en trikå som har borstats. Fleece kan ge mjukhet och värme, men ordet täcker flera olika konstruktioner. För ett uppvärmningsplagg bör ni stämma av vilken sida som är ruggad, ytvikt och fyllighet, vad ni förväntar er när det gäller luddsläpp och noppor, och skötseln.
Vävt tyg
Tyg där varp- och inslagsgarn korsas. Vävt tyg kan ge ett skal eller ett mer strukturerat utseende, och det kan också få stretch genom garnval, bindning eller efterbehandling. För shorts eller jackor bör ni stämma av rörelsefriheten och om foder behövs, och kontrollera att det faktiska tyget fungerar med det tryck eller den brodyr ni har tänkt er.
Stickat tyg (trikå)
Tyg av garn som bildar sammanlänkade maskor, till skillnad från vävt tyg där varp- och inslagsgarn korsas. Strukturen kan göra tyget smidigt, men trikåer skiljer sig mycket åt i fall, stabilitet och töjning. Ordet ”stickat” är alltså inget mått på stretch eller komfort. Stäm av den specifika strukturen och det färdiga tygets egenskaper.
Stretch och återgång
Stretch beskriver hur mycket tyget töjs under angivna förhållanden. Återgång, ibland kallad återhämtning, beskriver hur tyget går tillbaka när kraften släpps. Balansen mellan dem påverkar rörelsefriheten och om plagget blir påsigt när det används. Kom överens om riktning, belastning eller töjning, hålltid och vilotid, och bedöm sömmar och linning tillsammans med tyget.
Fyrvägsstretch
En vanlig handelsbeteckning för tyg som töjs både på längden och på bredden. Den säger inte hur långt tyget töjs eller hur väl det återgår, och ordet används inte på samma sätt överallt. Ange båda riktningarna uttryckligen och kom överens om vilket beteende plagget behöver för den tänkta rörelsen.
Fukttransport (wicking)
Vätska som transporteras genom eller längs ett textilmaterial, bland annat genom kapillärverkan. Fukttransporten kan hjälpa till att sprida fukten, men hur snabbt tyget torkar och hur bekvämt det känns beror på mer än så. Fråga vilken egenskap som har mätts, med vilken metod och på vilket material, och om resultatet gäller även efter den avsedda skötseln.
Snabbtorkande
En beskrivning av torkhastighet under angivna förhållanden. Resultatet beror på material, mängden vatten och omgivningen, så uttrycket måste sättas i ett sammanhang när det används som påstående. Be om metod, resultat och eventuellt jämförelsetyg, och fråga om provet testades före eller efter tvätt.
Andningsförmåga
Ett brett begrepp som ofta används om antingen luftgenomsläpplighet eller genomsläpp av vattenånga, två olika egenskaper. En öppen mesh och ett skal i flera lager kan behöva bedömas på olika sätt. Fråga vilken betydelse som avses, vilken testmetod som användes och under vilka förhållanden. Ett enskilt resultat är ingen generell garanti för komfort.
UV-skyddspåstående
Ett påstående om skydd mot ultraviolett strålning, ofta uttryckt som ett UPF-värde från en definierad testmetod. Hur relevant värdet är beror på tygets färg, konstruktion och skick och på hur mycket av kroppen plagget täcker. Innan ett värde kopplas till produkten bör ni stämma av vilken testmetod och vilka märkningskrav som gäller, vilket material som testades och under vilka användningsförhållanden.
Återvunnen polyester
Polyester av återvunnen råvara, som kan komma från olika insamlade källor. Återvunnet innehåll säger något om materialets ursprung men bevisar varken varje miljöfördel eller att tyget har likvärdiga egenskaper. Be om belägg för innehåll och spårbarhet, stäm av eventuella regler för certifieringspåståenden och kontrollera att det färdiga tyget passar plagget.
Spinnfärgat garn
Garn där färgen tillsätts polymeren innan fibern bildas. I vissa sammanhang kallas det lösningsfärgat (solution-dyed). Metoden skiljer sig från färgning av en färdig fiber eller ett färdigt tyg och kan påverka hur en färg kan köpas in. Stäm av det faktiska materialet, vilka nyanser som finns, begränsningar i kvantitet och belägg för eventuella prestandapåståenden.
Nopprighet (pilling)
Små hoptovade fiberbollar, noppor, som bildas på en textilyta, ofta där tyget nöts. Nopprighet kan förstöra utseendet på tights, överdelar och lagerplagg även om den inte syns på en ny tygbit. Kom överens om bedömningsmetod och vilket utseende som är acceptabelt med tanke på hur plagget används och sköts.
Färgäkthet
Motståndskraft mot färgförändring eller avfärgning vid en angiven påfrestning, till exempel tvätt, gnidning, svett eller ljus. Ett resultat för en typ av påfrestning bevisar inget om en annan. Stäm av metod, material, förhållanden och vilket betyg som krävs, eftersom bedömningsskalorna skiljer sig mellan testerna.
Krympning
Minskning av tygets eller plaggets mått efter en angiven behandling. Krympning kan ändra passformen, och vissa material kan i stället växa eller slå sig. Att tyget är ”förkrympt” räcker inte som belägg. Notera måtten före och efter i längd- och breddriktning, tvätt- och torkförhållandena och vilken förändring som är acceptabel.
Tygets grepp (hand)
Hur tyget känns när man hanterar det: mjukhet, släthet, styvhet och ytstruktur. Beskrivningar av greppet är subjektiva och tolkas olika. Skicka gärna en tydligt märkt referens och ange vad i greppet som betyder mest för er. Bedöm sedan det föreslagna tyget och hur greppet förändras efter tryck eller skötsel.
Färgprov (lab dip)
Ett litet färgningsförsök som skickas så att en målfärg kan bedömas på ett visst material. Färgprovet används för att fastställa färgen innan produktionstyget färgas, men det godkänner varken passformen eller all variation i produktionen. Stäm av material, referens, ljusförhållanden vid bedömningen och vilken version som valdes. Väljer ni en lagerfärg kan gången vara en annan.
Tryckprov (strike-off)
Ett provtryck där ett motiv bedöms på ett visst material. Med tryckprovet kontrolleras färg, detaljer och skala, men det visar inte alltid placeringen på ett sytt plagg. Stäm av att provet görs på rätt tyg med rätt process, vad provet omfattar och vilken referens som godkänns för produktion.
Materiallista (BOM)
En strukturerad lista över de material och komponenter en produkt kräver. Listan kopplar tyger, tillbehör och förpackning till godkända referenser, så att ett ersättningsmaterial inte förväxlas med det som specificerats. Ange artikel och färg, antal eller åtgång där det behövs, och vem som köper in varje komponent.
Tillbehör (trims)
Komponenter som används tillsammans med plaggets huvudtyg, till exempel blixtlås, resår, snören, band, tråd och etiketter. Vad som räknas till tillbehören kan variera mellan offerter. Ange vilka tillbehör som behövs med mått, färger och leverantörer eller godkända referenser, särskilt när ett tillbehör påverkar passform, skötsel eller säkerhet.
Greige (obehandlad råvara)
Tyg direkt från stickningen eller vävningen, före den våtbehandling och efterbehandling tyget ska genomgå. Greige är inte nödvändigtvis ofärgat, eftersom vissa konstruktioner redan innehåller färgade garner. Innan ni bedömer färg, mått eller grepp bör ni ta reda på i vilket skede tyget är och vilken färdig specifikation som krävs.
Konstruktion
Tillskärning och sömnad (cut-and-sew)
Tillverkning där tyget skärs till mönsterdelar som sedan sys ihop till plagg. Metoden ger frihet att välja tygdelar, material och konstruktion, men valen måste fortfarande utvecklas och godkännas. Stäm av mönster, tyg, sömdetaljer och när tryck och brodyr görs på det aktuella plagget. Hos Voyager Sportswear sker tillskärning och sömnad i egen produktion.
Mönster
De former och anvisningar som plaggets delar skärs efter, med trådriktning, hack och sömsmåner där det behövs. Ändringar i mönstret påverkar passformen och kan också ändra motiven på de tryckta tygdelarna. Innan mönstret används för serieproduktion eller efterbeställningar bör ni stämma av vilken version som är godkänd, storleksspannet och vad som gäller för ägande och återanvändning.
Läggplan (marker)
En plan över hur mönsterdelarna läggs ut inom tygets användbara bredd inför tillskärningen. Läggplanen påverkar tygåtgången men måste ta hänsyn till trådriktning, luggriktning, mönsterpassning och andra villkor. Ange om en tygdel måste ligga i en viss riktning eller om trycket ska passas ihop, så att ett försök att spara tyg inte ändrar det godkända plagget.
Gradering
Att ta fram övriga storlekar utifrån ett basmönster. Proportionerna ändras enligt bestämda regler, och alla mått ökar inte lika mycket. Kom överens om den graderade måttabellen och vilka storlekar som ska provsys, särskilt för en ny passform eller ett brett spann från barn- till vuxenstorlekar.
Storlekssats
Provplagg i utvalda storlekar som används för att bedöma graderingen och passformen över storleksspannet. Satsen visar hur just de plaggen blev men garanterar inte att alla problem med storlekarna upptäcks. Stäm av vilka storlekar och material som ingår och hur mått och passform ska kontrolleras på kroppen.
Sömsmån
Det tyg som lämnas utanför sömlinjen för att sömmen ska kunna sys. Sömsmånens bredd och hur den avslutas påverkar monteringen och motiv nära tygdelens kanter. Stäm av sömsmånen i mönstret och håll viktig text utanför det överenskomna sömområdet. Grafik som går över sömmar bör bedömas på ett sytt provplagg.
Flatlocksöm
Branschterm som ofta används om en låg, platt söm där tygkanterna fogas ihop och täcks av synlig tråd. Konstruktionerna skiljer sig åt, och även en platt söm kan ge tjocklek eller skav. Stäm av den avsedda sömmen med ett provplagg eller en stygnreferens och bedöm komforten i de rörelser plagget ska användas till.
Overlocksöm
En söm eller kantavslutning med kaststygn som omsluter tygkanten, ofta samtidigt som kanten skärs av. Overlock är vanlig på trikå, men olika stygnuppsättningar har olika syften. Stäm av om sömmen ska foga ihop delarna eller bara avsluta kanten, och vilken sömsmån, töjbarhet och hållfasthet plagget behöver.
Täcksöm (coverstitch)
En grupp täckande stygn som används för fållar på trikå, fastsättning av band och andra moment. Beroende på uppsättning kan trådarna tillåta töjning och täcka kanter. Ange önskat utseende eller en referens och kontrollera fållbredd, hoppstygn och rörelse på provplagget.
Förstärkningssöm (bartack)
En kort, tät förstärkningssöm, även kallad trens, på en punkt som utsätts för belastning. Den kan förstärka en ficköppning eller ett fäste, men vilken förstärkning som passar beror på material och belastning. Ange placering och utförande, och kontrollera att sömmen inte skadar tyget eller gör det onödigt styvt.
Kantad söm
En söm där den råa kanten eller kanterna omsluts av ett kantband. Den kan ge en ren avslutning och påverkar komfort och tjocklek. Stäm av vilka kanter som ska omslutas och kantbandets material och bredd, och titta på provplaggets insida där sömmen ligger mot huden.
Limmad söm
En fog som limmas, ibland i kombination med sömnad. Limning är inte detsamma som svetsning, och fogen blir inte med säkerhet helt slät och kantfri. Stäm av att materialen passar metoden, och gå igenom konstruktion, tillgänglighet och hållbarhet vid den avsedda skötseln.
Raglanärm
En ärmkonstruktion där ärmen går upp mot halsringningen, oftast med diagonala sömmar från ärmhålan. Raglanärmen ändrar tygdelarnas form och hur motivet löper över axeln. Alla raglanärmar är inte skurna likadant, och de kan ha fler ärmsömmar. Kontrollera de faktiska sömlinjerna och passformen i rörelse.
Insatt ärm
En ärm som sys fast runt ett definierat ärmhål i plaggets kropp. Ärmhålets form och förhållandet till axeln påverkar passform och rörelse. Stäm av ärmhåls-, ärm- och axelmått tillsammans, och prova räckvidden eller hur plagget fungerar i lager på provplagget när idrotten kräver det.
Kil
En insatt tygdel som ger form, utrymme eller en annan sömplacering, ofta i grenen eller under armen. Kilen kan påverka rörelse och komfort, men det är inte säkert att den löser ett passformsproblem. Kontrollera kilens form, material och anslutande sömmar när provplagget bärs.
Linning (midjeband)
Den del överst på ett underdelsplagg som håller plagget på plats och formar det vid midjan. Resår, linning i plaggets eget tyg, foder och dragsko kan bete sig annorlunda än huvudtyget. Stäm av färdig höjd och måtten i vilande och uttöjt läge, och kontrollera komforten, att linningen inte rullar sig och hur den återgår vid användning.
Dragsko (dragsnöre)
Ett snöre eller band i en kanal som används för att justera en öppning, till exempel en linning eller en huva. Utgångar, längd och ändar påverkar funktionen och kan medföra säkerhetskrav, särskilt för barnkläder. Stäm av vilka designkrav som gäller, material och fastsättning innan provplagget tillverkas.
Innerbenslängd
Innerbenssömmen, eller ett mått längs den från grenen till benöppningen. Måttet används för att beskriva längden på shorts, tights och byxor. Ange start- och slutpunkt och storlek, och om den angivna längden inkluderar fållen. En längd som anges i marknadsföringen kan gälla bara en basstorlek.
Grenhöjd
Avståndet från grenen till midjan, fram eller bak, på ett underdelsplagg. Grenhöjden påverkar täckning och passform. Bestäm hur måttet tas och om linningen ingår, och bedöm sedan på ett buret plagg om midjan blir hög, mellanhög eller låg som avsett.
Nackband
Ett band eller en tygremsa på insidan av nacken, ofta för att täcka eller stabilisera en söm. Nackbandet ändrar avslutningen och kan påverka komforten, men syftet beror på konstruktionen. Kontrollera material, bredd och placering på provplagget, och hur bandet beter sig efter tvätt.
Infattning (kantband)
En remsa som viks eller läggs runt en kant för att avsluta den. Infattningen kan också bilda en synlig kant vid halsringning, ärmhål eller andra öppningar. Stäm av färdig bredd, färg, stretch och spänning vid isömnaden, så att kanten ligger som den ska utan att strama eller bli vågig.
Mellanlägg och strykfiber
Mellanlägg är ett extra lager som stöttar eller formar en del av plagget. Strykfiber är mellanlägg som fästs med lim och värme. Mellanlägget kan ändra greppet och stadgan i kragar och knappslåar. Kontrollera att det passar tyget, och bedöm utseende och vidhäftning efter den avsedda skötseln.
Sömlös stickning
Att sticka ett plagg eller ett format ämne mer direkt, så att en del av den tillskärning och sömnad som annars följer faller bort. Design och maskiner avgör vilka sömmar och avslutningar som återstår, och namnet garanterar varken komfort eller kompression. Stäm av den faktiska konstruktionen och hur storlekarna tas fram.
Plaggmått
Mått tagna på plagget vid definierade mätpunkter och under bestämda förhållanden, ofta med plagget liggande plant. De används som referens i produktion och kontroll och skiljer sig från bärarens mått. Ange metod, storlek, vilande eller uttöjt läge och tolerans, och jämför motsvarande mått när ni ställer dem mot en tabell med kroppsmått.
Kroppsmått
Mått på den tänkta bäraren, till exempel bröst, midja, höft och längd. Kroppsmåtten beskriver målgruppen och är ett stöd när storlekarna väljs, men de är inte samma sak som det färdiga plaggets mått. Stäm av mätmetoden och vilka antaganden om rymd eller stretch som görs när plagget utvecklas.
Tolerans
En överenskommen tillåten avvikelse från ett angivet värde eller en referens. Med toleranser blir godkännandet konsekvent, och de måste inte vara ett symmetriskt plus/minus-värde. Ange egenskap, metod och tillåtet intervall eller avvikelse. Mått, färg och tryckplacering kräver var sina kriterier.
Passformsblock (fit block)
Ett grundmönster som används som utgångspunkt för närliggande modeller med en definierad passform. Blocket kan ge enhetlighet, men ett annat material eller en annan konstruktion kan kräva justering. Stäm av tänkt bärare, storlek, godkänd version och vilken utveckling den nya modellen fortfarande kräver.
Rymd (ease)
Skillnaden mellan motsvarande plaggmått och kroppsmått. Positiv rymd ger utrymme, medan negativ rymd kräver lämplig stretch för en tätare passform. Kontrollera att måtten jämförs på samma sätt och bedöm rörelse och komfort, eftersom ett rymdvärde som kopieras utan tyg och mönster kan ge en annan passform.
Tryck, brodyr och märkning
Sublimering
Tryckmetod där värme för över färgämne från tryckt papper till ett lämpligt polyestermaterial. Färgen går in i materialet utan separat limfilm, men tyget och processen påverkar ändå utseende och hållbarhet. Stäm av material, färgreferens och provplagg. Med vanlig sublimering går det inte att få en täckande vit logotyp på mörkt tyg.
- så tillverkas en matchtröja med sublimeringstryck
- välj mellan sublimering, DTF, transfertryck och brodyr
Sublimering på tillskurna tygdelar
För matchtröjor efter er design arbetar Voyager Sportswear vanligen så här: polyestertyget skärs till plaggets delar, motivet trycks på sublimeringspapper, värmen för över det till de tillskurna tygdelarna och delarna sys sedan ihop. Arbetssättet passar placerade motiv och numrering. Innan tryckningen börjar bör motiven för varje tygdel, storlekarna, avståndet till sömmarna och den godkända storleksfördelningen vara avstämda.
Rulle-till-rulle-sublimering (tryck på metervara)
Motivet förs löpande över till tyg på rulle, och tyget skärs till efteråt om den arbetsgången väljs. Metoden kan passa repeterande mönster, men sponsorlogotyper och nummer som ska sitta på en bestämd plats på varje plagg kräver en egen placering. Stäm av mönsterrapport, läggplan och eventuella motiv som ska placeras separat.
Kalandrering
Inom textil efterbehandling betyder kalandrering att tyget körs mellan valsar för att ändra ytan eller andra egenskaper. Vid sublimering är en kalander däremot en roterande värmepress för transfertryck, så ordet står för två olika moment. Fråga om offerten gäller efterbehandling av tyget eller löpande överföring av tryck, och vilket material och resultat som avses.
Värmepressning
Med värme och tryck överförs eller fästs ett kompatibelt tryck eller märke på ett textilmaterial. Resultatet beror på materialet i trycket, tyget och inställningarna vid pressningen. Pröva den faktiska kombinationen och placeringen på ett provplagg och bedöm där vidhäftning, färgförändring, avtryck på ytan och hur trycket följer med i rörelse.
DTF-tryck
Vid DTF-tryck (direct-to-film) trycks motivet på film med ett kompatibelt limsystem och förs sedan över till tyget med värme. Trycket lägger sig som ett skikt ovanpå tyget, så på sportkläder måste man se till hur det känns och hur mycket det töjer sig. Kontrollera att tyget passar, den slutliga storleken, risken för färgvandring och hur trycket ser ut efter avsedd skötsel.
Screentryck
Vid screentryck pressas tryckfärg genom en preparerad schablon (screen) ner i underlaget. Motivet kan tryckas i spotfärger eller med raster och fyrfärgsseparation, och förberedelserna och resultatet beror på design, tryckfärg och material. Fråga först om metoden passar och finns tillgänglig, och bedöm sedan hur trycket tål stretch och skötsel.
Brodyr
Ett motiv som sys med stygn utifrån en förberedd brodyrfil. Brodyr ger en yta av tråd men kan göra plagget tyngre eller styvare, särskilt i lätt trikå. Stäm av mått, färger, stabilisator och placering, och kontrollera sedan läsbarhet, skrynkling och hur brodyren känns mot huden på ett broderat provplagg.
Applikation
En formad bit tyg eller annat material som fästs på plagget som logotyp, nummer eller motiv. Den sys fast, limmas eller fästs med en överenskommen kombination av båda, och den tillför ett extra material och en kant som måste avslutas. Gå igenom vikt, fastsättning, komfort och skötsel, och fråga om metoden är tillgänglig för ordern.
Transfertryck (heat transfer)
En bred beteckning för motiv som appliceras med värme, och den omfattar både sublimeringspapper och olika transfermaterial som läggs på ytan. Av ordet går det inte att utläsa vilken yta eller vilket limsystem det färdiga trycket har. Ange vilken process och vilket material det gäller och kontrollera att de fungerar med tyget, rörelsen och skötseln.
Allover-tryck (AOP)
Ett motiv som täcker en stor del av plagget eller hela ytan, till skillnad från en liten avgränsad placering. Ordet anger hur mycket av plagget som täcks och föreskriver ingen bestämd tryckordning. Stäm av om motivet placeras per tygdel eller trycks som repeterande mönster på metervara, och kontrollera skarvar, skala och fria ytor på provplagget.
Placeringstryck
En grafik på en bestämd plats på plagget, till exempel en bröstlogotyp eller ett ryggnummer. En visuell skiss räcker inte. Placeringen behöver en referens som går att upprepa, med mått, avstånd från namngivna sömmar eller mittlinjer, skillnader mellan storleksgrupper och den godkända appliceringsmetoden.
Originalfil (artwork)
En digital fil som grafiken produceras från, med anvisningar om storlek, färg, placering och version. Utan sådana anvisningar kan filen tolkas på olika sätt. Skicka det bästa original ni har och ange vad som är slutgiltigt, vad som behöver förberedas och vilka plaggvarianter filen ska användas till.
Vektorgrafik
Grafik som byggs upp av banor i stället för ett fast rutnät av pixlar. Vektorgrafik passar logotyper och text som ska skalas, men en PDF- eller AI-fil kan ändå innehålla pixelbilder. Kontrollera vad filen faktiskt innehåller, vilka typsnitt som används och de slutliga måtten. Att konvertera text till konturer eller byta format tar inte fram bilddetaljer som saknas.
Utfall och säkerhetsmarginal
Utfall är bakgrundsgrafik som fortsätter förbi en produktionsgräns. Säkerhetsmarginalen håller viktigt innehåll tillräckligt långt innanför den användbara ytan. Tillsammans ger de utrymme för variationer vid tillskärning, sömnad eller placering. Be om rätt mall och marginaler, och håll sponsortext utanför de överenskomna söm- och kantzonerna.
Pantone-referens
En färgreferens ur ett namngivet Pantone-system, angiven med fullständig kod och suffix. Den anger vilken färg som eftersträvas men garanterar inte samma utseende på alla tyger och i alla processer. Stäm av den fysiska referensen, underlaget, ljuset vid bedömningen och vilket provplagg som godkänns för produktion.
Färgmatchning
Att jämföra ett material, ett tryck eller en brodyr med en överenskommen färgreferens och justera det. Olika ytor och ljuskällor kan få samma färg att se olika ut. Innan produktionsreferensen godkänns bör ni komma överens om vilka komponenter som ska matcha eller harmoniera, hur de bedöms och vilken avvikelse som accepteras.
Tröjnummer
De nummer som skiljer sig från plagg till plagg i ett lag, som på begäran läggs på som en del av det tryckta motivet eller med en annan lämplig metod. Ett felaktigt eller dubblerat nummer kan göra ett i övrigt korrekt plagg oanvändbart. Kontrollera nummerformat, storlek och antal mot en godkänd version av nummerlistan och originalet.
Sponsorfält
En yta för en sponsors logotyp. Den kan vara en zon i motivet snarare än en separat insydd tygdel, och mått och placering kan styras av sponsorns och tävlingens krav. Stäm av den godkända logotypen, plaggvarianterna och gällande regler, även för layouten på barnstorlekar.
Vävd etikett
En etikett där motivet vävs in med garn, ofta för varumärke eller storlek. Material, kantavslutning och detaljer påverkar utseende och komfort. Stäm av mått, färger, vikning och fastsättning, och kontrollera sedan läsbarheten och hur etiketten känns mot huden på själva plagget.
Tryckt nacketikett
Information som trycks på insidan av nacken, i stället för eller tillsammans med en insydd etikett. Den kan ta bort den utstickande lappen men måste ändå vara läsbar och fylla sitt syfte. Stäm av obligatoriskt innehåll, placering, att tyget passar och hur länge trycket håller, inklusive märkningsreglerna på målmarknaden.
Hängetikett
En avtagbar etikett som fästs på plagget och oftast bär varumärkes- eller butiksinformation. Hängetiketten hjälper till med presentation och identifiering, men den permanenta märkning som krävs måste ändå finnas på plagget. Stäm av motiv, kartong, fastsättning, streckkodsdata och eventuellt pris eller produktpåståenden före produktion.
Skötseletikett
En etikett med anvisningar för plaggets skötsel, ibland tillsammans med fiberinnehåll eller andra uppgifter. Den kan vara insydd eller tryckt beroende på kraven. Kontrollera att innehåll, beständighet, läsbarhet och placering fungerar för målmarknaden och för hela plagget, inklusive tryck, brodyr och tillbehör.
Utveckling och prover
Tech pack
Den arbetsspecifikation, eller produktspecifikation, som samlar design, mått, material, konstruktion, motiv och de etiketter eller packinstruktioner som behövs. Tech packet ger produktion och provgranskning en gemensam referens, så håll ordning på revisioner och öppna beslut. Ett komplett tech pack är till hjälp när det finns, men det krävs inte för en första förfrågan till Voyager Sportswear.
Prototyp
Ett tidigt utvecklingsprov för att pröva konstruktion, proportioner eller design. Prototypen kan vara sydd i provisoriska material, så utseende och passform motsvarar inte alltid den färdiga produkten. Kom överens om vilka frågor den ska besvara och notera vilka detaljer som ännu inte är godkända inför nästa steg.
Passformsprov
Ett provplagg för att bedöma mått, proportioner och rörelse på den tänkta bäraren. Materialet påverkar passformen, så ett provisoriskt tyg kan begränsa vilka slutsatser som går att dra. Stäm av provets syfte, storlek, material och mätmetod, och för sedan in korrigeringarna mot den aktuella måttabellen.
Förproduktionsprov (PP-prov)
Ett provplagg som samlar den överenskomna produktionsspecifikationen innan serieproduktionen släpps. Det bevisar varken alla produktionsförhållanden eller kvaliteten på varje enskilt plagg. Ange material, konstruktion, tryck och brodyr och eventuella avvikelser, och dokumentera sedan godkännandet och hur kvarstående korrigeringar ska kontrolleras.
Leveransprov
Ett provplagg som tas ur de varor som ska skickas och sparas eller lämnas ut som dokumentation. Det kan visa vad som tillverkades, men ett enskilt utvalt plagg säger inget säkert om hela ordern. Kom överens om hur provet väljs ut och märks, när det tas och hur det hänger ihop med kontrollrapporten.
Säljprov
Ett provplagg som tas fram för att visa ett sortiment och stödja försäljningen. Det kan ha provisoriska detaljer eller vara tillverkat på ett annat sätt än serien. Ta reda på vilken specifikation och vilka begränsningar det har innan det används som tillverkningsreferens eller ni lovar något till era återförsäljare.
Provgodkännande
Ett uttryckligt beslut att godta angivna delar av ett identifierat provplagg för ett bestämt nästa steg. Godkännandet gäller inte detaljer som var provisoriska eller aldrig bedömdes. Anteckna vilka dokumentversioner som gäller, vem som godkände, datum och korrigeringar, och reda ut om ett villkorat godkännande låter produktionen gå vidare.
Revideringsrunda
En omgång granskning och ändringar av en design, ett dokument eller ett provplagg. Den kan gälla ett nytt plagg, ett reviderat korrektur eller annat underlag och innebär inte alltid ett helt nytt prov. Kom överens om vad som ingår, avgifter, hur kommentarerna samlas och vilket godkännande som krävs inför nästa steg.
Passformsmodell
En person som valts ut för att passformen ska bedömas på en konsekvent grund. Personens mått och rörelser hjälper till att tolka provplagget, men en person kan inte representera alla i storleksspannet. Kontrollera att modellen motsvarar den tänkta bäraren och vilka fler storlekar eller bärare som behöver bedömas.
Storlekstabell
En tabell som visar vilka mått som hör till varje storlek. Den kan ange kroppsmått eller plaggmått, och en tydlig märkning hindrar att köpare väljer storlek efter fel sorts mått. Stäm av vad som mäts, mätmetod, avsedd passform och version innan tabellen delas med spelare eller kunder.
Storleksbåge
Termen används för ett spann av storlekar och ibland för hur antalen fördelas över dem. Den dubbla betydelsen kan ställa till det både i beställningen och när man pratar om prover. Ange storleksbeteckningar och antal uttryckligen, och håll isär produktionens storleksfördelning och en storlekssats med provplagg.
Storleksfördelning
Beställningens antal per modell och storlek, med en summa per modell och, där nummer läggs på, numren per storlek. Den kopplar den godkända designen till tillskärning och packning. Arbeta med en godkänd version, markera reservplagg tydligt och ange summor per plagg och storlek.
SKU (artikelnummer)
En lagerhållningsenhet (stock-keeping unit) som identifierar en säljbar variant, till exempel en kombination av modell, färg och storlek. Ett företags SKU behöver inte vara samma sak som GS1-numret i streckkoden. Gå igenom hur varianterna motsvarar SKU:erna och vilka delar ett set består av när det är aktuellt, och kontrollera att order, etiketter och packdata stämmer överens.
Färgställning (färgvariant)
En viss färgkombination av en modell, till exempel hemma- och bortaställ i olika design. Färgställningen kan ändra material, motiv eller logotypfärger även när mönstret är detsamma. Håll isär varje version och stäm av dess antal, provbehov och hur den påverkar offertens omfattning.
Modellnummer
En beteckning som knyter ihop en plaggmodell i olika dokument. Köpare och leverantör kan ha olika nummer, och om numren inte är kopplade till varandra kan det bli förvirring vid efterbeställningar. Notera båda när det behövs och håll isär färg, storlek och revision i tech pack och order.
Specifikationsblad (spec sheet)
Ett blad som beskriver utvalda produktkrav, ofta måtten men ibland fler tekniska detaljer. Vad bladet omfattar varierar mellan företag. Stäm av vilken information det innehåller, vilka enheter och vilken revision som gäller, och vilka andra dokument om motiv, material eller konstruktion som kompletterar produktionsreferensen.
Designstopp
En överenskommen punkt i versionshanteringen, och efter den måste en designändring granskas innan den genomförs. Designstoppet hindrar att produktionen arbetar efter motstridiga anvisningar, men utesluter inte alla sena ändringar. Ange vilka filer eller detaljer som är låsta, och stäm vid revideringar av genomförbarhet, kostnad, tidsplan och nytt godkännande.
Kvalitet och regelefterlevnad
Kvalitetskontroll
Kontroll av material eller varor mot fastställda krav, inom ett överenskommet omfång. Den kan omfatta utseende, mått, sömnadskvalitet och packning, men laboratorietester ingår bara om det är överenskommet. Stäm av referenserna, om kontrollen görs med stickprov eller på alla plagg, hur resultaten rapporteras och hur avvikelser hanteras.
Kontroll under produktionen
Kontroller som görs medan produktionen pågår. De kan fånga upp återkommande fel innan fler plagg drabbas, men effekten beror på vad som kontrolleras och när. Begreppet beskriver inget fast program, så kom överens om vilka moment som kontrolleras, kriterierna, dokumentationen och vem som ansvarar för rättelser.
Slutkontroll
Kontroll av färdiga varor vid en överenskommen färdighetsgrad, före frisläppning eller avsändning. Packningen kan vara helt eller delvis klar beroende på kontrollens omfång. Stäm av hur partiet definieras, hur stickproven väljs, vilka egenskaper som kontrolleras och hur resultatet rapporteras. Ett godkänt stickprov garanterar inte att varje plagg är felfritt.
AQL (acceptabel kvalitetsnivå)
Acceptance quality limit: en parameter i ett system för stickprovskontroll som används tillsammans med systemets övriga regler. AQL är underlag för beslut om ett parti och anger ingen garanterad felandel i de levererade varorna. Gå igenom standard och version, parti, kontrollnivå, felklasser och gränserna för godkännande och underkännande tillsammans med kontrollanten.
Felklassificering
Indelning av avvikelser efter hur allvarliga de är, ofta i kritiska, större och mindre fel. Klassificeringen påverkar kontrollbeslutet, men samma kosmetiska fel eller fel i en identifieringsuppgift kan väga olika tungt beroende på produkt. Kom överens om exempel och räkneregler. Ett tillåtet antal fel upphäver inte krav på säkerhet eller lagkrav.
Måttolerans
Den överenskomna tillåtna avvikelsen vid en mätpunkt på plagget. Toleransen gör bara kontrollen meningsfull om båda parter mäter på samma sätt och under samma förhållanden. Sätt toleranser som passar materialet och detaljen, för in dem i måttabellen och kom överens om hur mått utanför toleransen hanteras.
Tvättest
Ett test där ett textilmaterial eller plagg tvättas på ett angivet sätt och sedan bedöms. Testet kan visa förändringar i mått, färg, yta, tryck eller brodyr, men det räcker inte för att förutsäga plaggets hela livslängd. Stäm av procedur, torkning, antal cykler, vilket prov som testas och kriterierna, och håll isär ett informellt försök och ett standardiserat test.
Skötselråd
Anvisningar för rengöring och skötsel av hela plagget, i text eller med ett lämpligt symbolsystem. Tyg, tillbehör, tryck och brodyr kan tåla olika saker. Se till att anvisningarna har en saklig grund och uppfyller målmarknadens krav på innehåll, format och beständighet. Kopiera inte etiketten från en annan modell.
Fiberinnehållsmärkning
Uppgift om en textilprodukts fibersammansättning enligt de regler som gäller på marknaden. Generiska fibernamn, hur olika delar av plagget redovisas och själva presentationen kan variera, så materiallistan måste kunna styrka etiketten. Stäm av den faktiska sammansättningen och vilka språk som krävs, och bestäm vem som granskar det godkända innehållet innan etiketten trycks.
Ursprungsmärkning
En uppgift om var produkten har sitt ursprung, ofta formulerad som ”Made in” eller ”Tillverkad i”. Ursprunget bestäms enligt tillämpliga regler, inte enbart av avsändaradressen eller vad som står på etiketten. Ta reda på om märkning krävs, vilket land som är rätt och hur uppgiften ska presenteras på målmarknaden. Ett A.TR-certifikat är inget ursprungsbevis.
Testrapport
En redovisning av tester på ett identifierat prov, med metod, förhållanden och resultat. Rapporten styrker bara de egenskaper och det omfång som har bedömts, inte varje påstående om produkten. Kontrollera att den gäller det föreslagna materialet eller den aktuella ordern, och se över laboratorium, datum, enheter och eventuella godkännandekriterier.
Tredjepartsinspektion
En inspektion som en oberoende tjänsteleverantör utför enligt ett överenskommet uppdrag och omfång. Den kan göras under produktionen eller på färdiga varor och ersätter inte alla leverantörens egna kontroller. Kom överens om vem som beställer och betalar, tillträde, tidpunkt, referenser och hur resultaten påverkar frisläppningen.
Certifieringens omfattning
Gränserna för vad en certifiering omfattar, till exempel en organisation, en anläggning, en process, en produkt eller ett ledningssystem. Ett äkta certifikat kan ändå sakna relevans för det efterfrågade plagget. Kontrollera standard, innehavare, omfattade verksamheter, status och datum, samt de produkt- eller transaktionsbelägg som påståendet kräver.
Spårbarhetskedja (chain of custody)
Ett dokumenterat system som följer materialet genom angivna led i leveranskedjan. Det kan styrka ett påstående om certifierat innehåll när kraven i det aktuella systemet är uppfyllda. Stäm av vilka organisationer som berörs, dokumentationen och transaktionsbeläggen. Ett enda certifikat tidigare i kedjan styrker inte varje uppgift om den färdiga produkten.
Inköp och logistik
Minsta orderkvantitet (MOQ)
Minimum order quantity: den minsta kvantitet en leverantör tar emot för ett definierat omfång. Minimum kan räknas per modell, material, färg, motiv eller på annat sätt, och det påverkar hur ni planerar sortimentet. Fråga varje leverantör vad minimum baseras på och hur stort det är för just ert underlag. Hos Voyager Sportswear är minsta orderkvantitet 100 stycken per modell.
Ledtid (lead time)
Tiden mellan en angiven start- och sluthändelse. Ledtiden kan avse utveckling, produktion eller leverans, så av ordet går det inte att räkna ut ett mottagningsdatum. Stäm av milstolparna, om tiden räknas i kalenderdagar eller arbetsdagar, vilka beroenden som finns och om transport- eller granskningstid ingår.
Provtid
Den offererade tiden för ett överenskommet provsteg. Tillgång på material, utvecklingsarbete och revideringar kan påverka den, och leverantörer kan räkna från olika start- och slutpunkter. Utgå inte från ett fast antal dagar. Stäm av vilket underlag som krävs, när provet väntas skickas, vad som ingår och hur lång tid granskning och transport tar för sig.
Produktionstid
Den tid som avsätts för det överenskomna tillverkningsomfånget. Det måste framgå när tiden börjar räknas och om efterbehandling eller packning ingår. Gå igenom godkännanden, material, antal och kommersiella förutsättningar, och håll isär när varorna är klara och när de når den plats där de behövs.
Offertförfrågan (RFQ)
Request for quotation: en förfrågan där leverantören ombeds sätta pris på och beskriva det föreslagna arbetet. Den knyter ihop produkten med det kommersiella omfånget, även när vissa detaljer är öppna. Skicka plaggtyp, ungefärligt antal, befintlig design, leveransort och datum, och markera de beslut där ni vill ha hjälp med utvecklingen.
Offertens omfattning
Det arbete, de varor och de tjänster som en offert omfattar, inklusive antaganden och undantag. Omfattningen avgör om två priser gäller jämförbara produkter. Stäm av material, utveckling, tryck och brodyr, etiketter, packning, tester och leverans, liksom aktuell specifikationsrevision och hur länge offerten gäller.
Grund för styckpris
De produkt- och affärsantaganden som ett pris per enhet bygger på. Priset påverkas av antal, varianter, material, tryck och brodyr och av vad som räknas som en enhet. Fråga om beloppet gäller per plagg, set eller förpackning och vilka separata avgifter eller leveranskostnader som tillkommer.
Landed cost (total kostnad levererat)
Kostnaden för att få de specificerade varorna till en angiven mottagningsplats, med tillämpliga poster för tillverkning, transport, import och hantering. Landed cost gör det lättare att jämföra offerter med olika leveransomfång. Se till att ingen avgift räknas två gånger, och stäm av hur avdragsgill moms och jämförelsevaluta hanteras.
Incoterms
Internationella handelskammarens (ICC) regler för hur angivna leveransåtaganden, kostnader och risker fördelas vid köp av varor. De reglerar inte plaggets kvalitet, betalningsvillkoren eller när äganderätten går över. Ange den överenskomna regeln, namngiven plats och utgåva, och kontrollera hur transport, försäkring och tullhantering fördelas.
OEM
Original equipment manufacturer: inom klädtillverkning används begreppet oftast om produktion efter köparens design eller specifikation. Användningen varierar, och begreppet avgör inte varumärke, materialinköp eller ägande. Beskriv vilket underlag ni har och vilken utveckling som behövs, och skriv sedan in ansvar och godkännanden i ordern.
ODM
Original design manufacturer: begreppet används oftast när leverantören bidrar med eller står för produktdesignen. Det kan innebära utveckling eller anpassning, inte bara att en befintlig modell får en ny etikett. Kom överens om vilket arbete som ingår, rättigheterna till designen, tillåten återanvändning och provgodkännanden. Begreppet lovar varken snabbhet eller exklusivitet.
Private label
Varor som tillverkas av ett företag och säljs under ett annat företags varumärke. Produkten kan vara specialutvecklad eller anpassad från en befintlig design, och en egen etikett betyder inte att produkten är exklusiv. Kom överens om vem som ansvarar för design, materialinköp, varumärkesmotiv, obligatorisk produktinformation och packning.
Full package
Ett affärsupplägg som oftast omfattar både materialinköp och tillverkning av plaggen. Den exakta omfattningen varierar, och begreppet betyder inte att varje moment görs i egen produktion. Ange vilka uppgifter inom utveckling, material, tillverkning, provning, packning och leverans som ingår, och vad köparen själv måste stå för.
CMT (cut, make, trim)
Cut, make and trim: ett upplägg för klädtillverkning, ungefär lönsömnad, där köparen oftast står för materialet och fabriken för tillskärning, sömnad och avslutning. Hur mönster, tillbehör och efterbehandling hanteras varierar. Stäm av varje artikel som levereras, hur mycket som behövs och i vilket skick, ankomstdatum och vem som ansvarar om något saknas eller inte går att använda.
White label
Ett begrepp som ofta används om en befintlig produkt som erbjuds flera företag att sälja under egna varumärken. Det kan göra det svårare att skilja sig från andra, men de kommersiella villkoren avgör vilka ändringar som är tillåtna och om någon exklusivitet gäller. Begreppet reder inte ut detta, så gå igenom den faktiska produkten, anpassningarna, etiketterna och rättigheterna.
Underleverantörer
Att låta en annan organisation utföra en del av det avtalade arbetet. Det kan ge tillgång till specialkunskap, men material eller anvisningar lämnas då vidare. Stäm av moment, plats, kvalitetskontroller, sekretess och eventuella krav på godkännande, och skriv in i avtalet vem som ansvarar för den färdiga ordern.
Kapacitet
Den mängd arbete en tillverkare kan utföra under en period under angivna förhållanden. Kapaciteten varierar med plaggets komplexitet, resurserna och uppdrag som redan är åtagna. Fråga om det finns utrymme för just er produkt och ert datum. Antalet anställda eller maskiner reserverar ingen produktionsplats.
Efterbeställning
En ny order på en modell som levererats tidigare. Den kan bygga på godkänt arbete, men material, motiv, antal och kommersiella villkor kan ha ändrats sedan dess. Uppge den tidigare referensen och ange tydligt vad som ska ändras, och stäm av aktuellt minimum, pris, provbehov och tidsplan innan ordern släpps.
Kartongpackning
Att packa varor i fraktkartonger enligt en överenskommen fördelning. Packningen påverkar räkning, skydd och mottagning, särskilt för set eller flera leveransorter. En kartong innehåller inte alltid bara en storlek, så stäm av innehåll, regler för blandade storlekar, kartongmärkning, gränser för mått och vikt samt packlistan.
Plastpåse
En plastpåse för ett plagg, ett set eller en annan överenskommen enhet. Den kan skydda och identifiera innehållet, men en fullständig packspecifikation kräver mer. Stäm av material, förslutning, innehåll per enhet, etiketter och eventuella förpacknings- eller varningskrav på målmarknaden.
Streckkod (EAN)
En maskinläsbar symbol i EAN/UPC-familjen som kodar en identitet, till exempel ett GTIN. Symbolen och produktdata är skilda saker, och en korrekt skanning kan ändå peka ut fel plagg. Stäm av godkända data, kopplingen till varianterna, tryckkraven och eventuell verifiering som krävs.
Packlista
Ett dokument som beskriver varorna och kollina i en sändning. Packlistan hjälper till att stämma av antal och hitta artiklar vid mottagningen, men den måste motsvara den faktiska fördelningen. Kontrollera kartongmärkning, innehåll, summor och vid behov vikter eller mått, och att uppgifterna stämmer med etiketter och handelsdokument.
Mottagningsdatum
Det datum då varorna fysiskt måste finnas på den plats där de ska tas emot. Det är inte samma sak som när varorna är klara hos fabriken, och det kan behöva ligga före ett evenemang så att det finns tid för sortering eller utdelning. Ange adress och syfte, räkna med tid för mottagningen och stäm av vilka antaganden om transport tidsplanen bygger på.
Baklängesplanering
En plan som räknas baklänges från det datum då varorna måste tas emot eller användas, genom de uppgifter och beroenden som gäller. Den visar när utveckling, godkännanden och produktion måste vara klara. Använd bekräftade tider i stället för generella ledtider, visa tiden för granskning och transport och håll marginalerna synliga.
Använd termen i ett tydligt underlag
När en leverantör eller kund använder ett annat ord, skriv ut vad ni menar och lägg till en skiss, en referens eller ett mått där det hjälper. ”Jersey” kan till exempel betyda både ett plagg och ett tyg, och engelskans ”vest” står för olika produkter på olika marknader. En bild och en specifikation reder ut den tvetydigheten.
I guiderna för inköpare finns praktiska arbetsblad och fördjupande artiklar. Vill ni prata om en produkt, skicka er idé eller referens med ungefärligt antal, befintliga motiv, leveransort och datum. Markera de detaljer ni vill ha hjälp att bestämma.